Kvinnomisshandel och sexist-mord i Spanien 2026

De senaste veckorna har det skrivits om kvinnovåld i spansk press och några av nyheterna är lovande men många är alarmerande och oroväckande. När jag läser det som skrivs vill jag förmedla det vidare. Även om situationen är bättre i det land där jag bor, så tycks det aldrig ta slut.

Jag ger dig en summering och börjar med statistik för att ge dig en bild av det spanska samhället idag. Om du följde nyheterna från Cannes-festivalen så såg du kanske den spanske skådespelaren Javier Bardem - han som nyligen gjort sig känd för att i Hollywood också öppet stötta ett Fritt Palestina – proklamera Spanien som ett sexistiskt land där man tycks acceptera att män mördar sina kvinnor för att de anser sig ha en rättighet att styra och dominera dem.

En och en halv månad in i 2026 har 6 kvinnor i Spanien hunnit bli mördade av sin partner eller ex-partner. Sedan 2003 (då man började föra statistik) har 1.349 kvinnor mördats. Dessa döda kvinnor lämnar efter sig hundratals föräldralösa barn. Sedan 2013 (då man började föra statistik just om detta) har ungefär 500 barn förlorat sina mammor. Och sedan 2013 har 66 barn mördats av sin biologiska pappa.

Javier Bardem sa i presskonferensen att det är fruktansvärt och det värsta är att spanska samhället tycks acceptera det som ”något som är tråkigt, men som händer”. Jag kan inte annat än hålla med honom och understryka FRUKTANSVÄRT. Det måste få ett slut!

Den goda nyheten är att man på politisk nivå jobbar på ett projekt om en ny lag om ”ställföreträdande våld” för att skydda barnen i ett destruktivt förhållande. I flera fall där mannen utfört psykologisk och/eller fysiskt våld mot sin partner eller ex-partner, använde han de gemensamma barnen som ett verktyg för att komma åt kvinnan. Om den nya lagen träder i kraft har lagen rätt att ta bort mannens besöksrätt och vårdnadsrätt av barnet. För mig är detta fundamentalt och logiskt. Varför ska en man ha rätt att se sina barn när han är våldsam, aggressiv, utnyttjar barnen. Vi har för mycket bevis på vad det kan leda till och jag tror att en sån här lag är absolut nödvändig för att skydda redan utsatta barn och för att förhindra att fler barn dör. Här handlar det inte om mannen rätt, inte ens den drabbade kvinnans önskemål, här handlar det om att rädda barnet.

Även om saker och ting har förbättrats i Spanien sedan 90-talet, då min historia i Andas under vattnet utspelar sig, så händer det fortfarande. Senaste mordet på en kvinna skedde mitt på ett torg, dagtid, i staden Figueras (norra Katalonien), då Andres 48 år knivhögg sin ex-partner till döds. Det alarmerande är att han de senaste 72 timmarna slagit och skadat kvinnan så allvarligt att hon behövt åka till akuten och två gånger blivit anhållen av polisen – andra gången satt han i häkte en natt – bara för att sedan bli frisläppt efter att polisen gett sitt utlåtande till domaren att det inte fanns risk för fysiskt våld mot kvinnan. Sånt här får bara inte ske! Hur kan man ha sagt det?

Efter första anhållandet gjordes en snabbrättegång där mannen accepterade 6 månaders fängelse och förbud att närma sig kvinnan 250 meter, men han sattes på fri fot, sattes aldrig i fängelse. Advokater, experter i kvinnomisshandel, säger att 250 meter är inte tillräckligt. Om en våldsam man vill skada en kvinna hinner inte polisen reagera.

Figueras borgmästare har gått ut och krävt en utredning om vad som blivit fel, hur detta kunde hända trots alla larmsignaler och trots att mannen var uppmärksammad av myndigheter och rättsväsen. Enligt spansk lag, om det inte finns någon som kräver juridisk aktion i ett ärende kan inte en domstol fastställa det. I fallet i Figueras så skulle kvinnan gå till domstolen för att vittna, men dök aldrig upp, och detta kan vara orsaken till att mannen sattes på fri fot. Expertadvokater säger att denna regel i kvinnomisshandelsfall är absurd, för många gånger är kvinnan vettskrämd och traumatiserad och vågar inte fortsätta den lagliga processen för att anmäla sin ex-partner. Det betyder ju inte att det inte finns orsak till aktion.

Flera kritiska röster har också sagt att man hade kunnat behålla mannen inlåst enligt lag 72 timmar och under den tiden uppsökt kvinnan för att se hur hon mådde och fråga varför hon inte dykt upp för att ge och bekräfta sin deklaration. Ingen tänkte på att söka upp henne. Mannen släpptes fri och han dröjde inte mer än några timmar tills han högg ner henne.

Det är oroväckande att det är så många mänskliga led som ska bestämma ödet för de drabbade kvinnor som sliter med en våldsam partner eller ex-partner. De senaste veckorna har det skrivits mycket om en ultrahögerpåverkad domare här i Spanien och hans åsikter präglar såklart hans beslut, beslut som kan bli ödesdigra för de drabbade. Hans namn är David Maman Benchimol. Nyligen gjorde han ett uttalande under ett event på Madrid Advokatinsitut: ”Kvinnorna är på jakt efter skydd till varje pris, de har många fördelar i en skiljsmässoprocess och de hjärntvättar sina barn.”

En kvinna har gjort en formell anmälan mot domaren och domstolsbesluten för trots att hon bett om hjälp för att skyddas mot sin ex-partner, har hon inte fått det. Kvinnan anmälde mannen för konstant fysisk och psykisk trakassering. Fallet togs upp i av en jourhavande domare, som bedömde mannen som farlig och preventiva aktioner dikterades för att skydda kvinna. Enligt lag måste sedan besluten omvärderas av en expertis-domare i första instans och det var här som domaren Maman Benchimol kom in. Han avfärdade alla beslut och aktioner och kvinnan fick inte de skydd hon sökte.

Kvinnan är uppgiven och vet nu att hon inte kan få skydd mot en våldsam man som gör hennes liv omöjligt. ”Det är som om det inte räcker att vi demonstrerar att vi är offer för ett brott, nu måste vi också demonstrera att vi inte är skyldiga. Den här mannen kontaktar mig när helst han vill och på det sätt som han vill. Han kontaktar mig via vänner, via sociala medier, dricker sig full och skickar mig hundratals meddelanden. Detta måste jag stå ut med för jag vet att jag inte kommer att bli beskyddad av myndigheterna.”

Det som inte tycks förändra sig någonsin är att det är vi kvinnor som måste förändra oss, anpassa oss, acceptera. Varför görs det inte något med de män som är våldsamma? Varför jobbar inte myndigheter och institutioner för att förändra männens attityd? Varför sätts inte dessa män i obligatorisk psykologisk behandling, långt ifrån kvinnan, för att skydda henne. Det är mannen och mannens attityd som måste förändras, inte kvinnans kapacitet att skydda sig eller försvara sig eller bevisa.